Josie

vilken jobbig morgon! Vaknar, sätter på kaffe och ska precis sätta mig o läsa tidningen, när jag inser att Stella inte är i köket! What da fuck? Hon följer ALLTID med mig ut i köket på morgonen, får smått panik och ropar efter henne...springer till och med runt med hennes mat och skramlar...lyfter på soffan, kollar under sängen, river ur halva garderoben, lyfter till och med på sängkläderna....(och tänker att det kaaaanske finns en liten chans att hon ligger där under och gömmer sig....) VÄÄÄÄLDIGT troligt Josefine, VÄÄLDIGT!!!!! NOT!
Får verkligen panik nu, klunkar kaffe, tänder en cigg, och röker som om det var sista gången jag skulle få se ljuset.. tiden går, ja tänker jag tänker...hjärnan går i högvarv...hur fan kom hon ut? Hur FAN kom hon ut egentligen? Tänker....: katter är ju ganska smidiga....hon måste ha hoppas ut genom fönstret, där har vi det, DÄR HAR vi det!
Nu får jag riktig panik...och tänker på Moa, ska ja ringa Moa nu, eller ska ja leta först? What to do? Äh ja ringer Moa, så har vi det överstökat....ringer Moa....hej, vad gör du? M: jobbar.....J: okeej, eeeh, (och sen fort) "STELLA HAR HOPPAT UT GENOM FÖNSTRET INATT, OCH JAG HAR INGEN ANING OM VART HON ÄR, JAG SVÄR, HON LÅG BREDVID MIG IGÅR KVÄLL INNAN JAG SOMNADE, DU MÅSTE KOMMA OCH HJÄLPA MIG LETA".... Puh, så var det sagt...
M: va>?????
Och sen dröjer det inte länge förrän Moa är här och letar också!
Hon hittar henne bakom en buske! Shit pomfritt! Dagen tonåringar alltså! Vi får sätta lås på fönstren också!

Det var min underbara morgon, annars, så dricker jag kaffe nu, och min puls börjar sakta krypa tillbaka till det där behagliga stadiet som jag hade innan jag upptäckte nattens bravader!

Usch och fy!

Ska till jobbet nu, och ikväll blir det krögers! Mobilbloggar!

Puss o kram